Storstrejken 1909 : Ur ett fackligt perspektiv i Landskrona

Sammanfattning: I denna uppsats belyses på ett lokalt plan i Landskrona den stora kraftmätning som ägde rum på den svenska arbetsmarknaden 1909 med omfattande lockouter och storstrejk. Sammanlagt drogs 300 000 arbetare in i konflikten som pågick från den 4 augusti till omkring den 6 september. Orsakerna till storkonflikten var en serie lockouter som iscensattes av arbetsgivarsidan och som den fackliga sidan mötte med en omfattande arbetsnedläggelse. I bakgrunden till konflikten fanns de stora samhällsförändringar som industrialismen orsakade. Det svenska samhället förändrades i snabb takt vilket bland annat resulterade i tillkomsten av en arbetarklass och en ökad polarisering av samhället. Därtill skall läggas de bakomliggande orsaker som bestod av upplysningens strävan att sätta människan i centrum och uppfattningen om alla människors lika värde vilket ledde till en kamp för allmän rösträtt och ökad demokrati. LO-ledningen var till en början försiktig och såg inte storstrejken som en lösning på problemen på arbetsmarknaden eftersom det saknades pengar för att understödja en större konflikt. Delvis mot LO-ledningens uppfattning drevs storstrejken fram av de fackligt organiserade arbetarna med motivet att en så omfattande arbetsnedläggelse skulle sätta hela samhället i gungning och tvinga fram en acceptabel uppgörelse med arbetsgivarparten. I denna uppsats studeras hur de tre fackliga organisationerna Landskrona Sömmerskefackförening, Fabriksarbetareförbundet Grovarbetaravdelning 4 och Jern och Metallarbetarförbundet avdelning 40 – samtliga representerade i Landskrona – påverkades av storstrejken. De tre förbunden organiserade arbetare på arbetsplatser i Landskrona inom en begynnande tekoindustri, konstgödnings- och sockerfabrik och inom verkstadsföretag samt den begynnande varvsnäringen. De frågor som ställs till materialet är: Vilka strategier användes av de fackliga organisationerna? Vilka var målsättningarna med den fackliga verksamheten? Hur förändrades dessa över tid? På vilket sätt utgjorde Landskronas fackliga verksamhet någonting särpräglat i jämförelse med verksamheten på nationell nivå? Hur uppfattades stridsåtgärderna på ett lokalt fackligt plan? Studien visar att de lokala fackföreningarna ställdes inför helt nya uppgifter när de gällde att administrera strejken, värna medlemmarnas intresse och organisera insatser för att minska den nöd som uppstod i arbetarhemmen.