Uppdragsledarrollen : Konsultens relation och förhållningssätt till olika beställartyper

Detta är en Master-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande; KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)