Sökning: "Åsa Ala"

Hittade 2 uppsatser innehållade orden Åsa Ala.

1. 1. Utbildningsprogram mer än bara ämneskunskaper? : Pragmatisk diskursanalys av UR:s Livet i Bokstavslandet ur ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv

   Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

   Författare :Åsa Björklin; Malin Vestin; [2018]
   Nyckelord :utbildningsprogram; normer; intersektionellt perspektiv; meningserbjudanden; diskursanalys;

   Sammanfattning : Syftet med denna studie var att analysera ett populärt utbildningsprogram ämnat för elever i år­kurs Fk-3 utifrån ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur de soci­ala kategorierna kön/genus, klass, etnicitet och sexualitet (åter)skapas i form av karaktärerna i utbildningsprogram­met. Syftet har även varit att undersöka vilka möjliga meningserbju­danden program­met skapar för eleverna. LÄS MER

3. 2. Social kommunikation via internet – tvång eller frihet? : Kvalitativ intervjustudie: hur vuxna upplever att umgänge via internet påverkar deras vardagsliv

   Kandidat-uppsats, Institutionen för kultur och kommunikation

   Författare :Åsa Raab; [2009]
   Nyckelord :social kommunikation; internet; fenomenologi; intervju; eman­ciperade användare; teknikdeterminism; e-post; sociala medier; chatt; communities; Facebook; datorspel;

   Sammanfattning : Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende? Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. LÄS MER