”Ibland kan man känna när man kommer hem att jag har inte ens sagt hej till alla idag. Och det gör nästan ont i hjärtat.” : En kvalitativ studie om lärare i fritidshems arbete för att stärka elevers självbild

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka med vilka metoder och arbetssätt lärare i fritidshem arbetar för att stärka elevers självbild och hur lärare i fritidshemmet upplever i verksamheten möjligheter och utmaningar med detta arbete. Detta genom att problematisera bristen på konkreta arbetssätt i läroplanen som lärare i fritidshem skulle använda sig av i praktiken. Följande frågeställningar vägleder studien: Med vilka metoder och arbetssätt arbetar lärare i fritidshem för att stärka elevers självbild? och, Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare i fritidshem när det kommer till att stärka elevers självbild? Studiens utgångspunkt är George Herbert Meads interaktionistiska perspektiv, vilket synliggör vad och på vilka sätt det gäller när det kommer till utveckling samt påverkan på barns självbild. Nyckelbegreppet genom studien är självbild som en helhetsbild, som präglas av bland annat självkänsla och självförtroende. Denna studie har undersökts genom en intervju om hur lärare i fritidshemmet arbetar för att förstärka självbild hos olika elever samt möjligheter och utmaningar när det kommer till detta arbete. Resultatet visar att de intervjuade lärarna först och främst belyser vikten av att skapa en god relation med eleverna, och se till att elevgrupperna själva också upplever en god relation bland dem. Vidare lyfter lärarna fram olika arbetssätt de använder sig av i praktiken såsom att bekräfta eleverna på olika sätt, bemöta dem som en kompetent människa, skapa tid för att vara lyhörd, närvarande och omtänksam oavsett om självbilden verkar ledsen. Resultatet visar ytterligare att möjligheter finns i att planera och anpassa aktiviteter efter elevernas behov och intressen så att alla elever får lyckas, och detta helst tillsammans med andra elever. Däremot visar det sig i resultatet att planera och anpassa kan också upplevas som en utmaning på grund av elevernas särskilda behov eller frånvaro. Den största utmaningen upplevs i praktiken är ett stort antal elever i sikte som hindrar lärarna från att nå ut, bekräfta, skapa tid för individer eller vara närvarande.