Religiös eller ateist? : en kvantitativ studie om trosuppfattningens betydelse för den psykiska hälsan

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet. Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna? På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna? Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes. Utöver detta kontaktades en organisation som tar ställning för sekulär humanism och en organisation som har som syfte att främja folkbildning om vetenskapliga metoder och är obunden i religiösa frågor, detta för att få respondenter med skiftande trosuppfattning. För att utöka antalet respondenter användes även en webbversion av enkäten som komplement till den ursprungliga pappersversionen. Sammanlagt besvarade 188 respondenter enkäten. Bearbetning av data gjordes med hjälp av IBM SPSS Statistics 19 samt Microsoft Excel 2007. Signifikansnivå sattes till p≤0,05 Resultat Antalet respondenter som fick fem poäng eller mer på PHQ-9, och därmed skulle vara i behov av en utredning av den psykiska hälsan, var fler hos de troende (n=41) gentemot hos ateisterna (n=23), (p=0,003). Skillnaden i den psykiska hälsan berodde inte på skiftande trosuppfattning utan på faktorer som fysisk aktivitet, hög utbildning, värk, kön och låg inkomst. Slutsats Denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan troendes och ateisters psykiska hälsa efter kontroll för confounders. Studien visade att fysisk aktivitet, hög utbildning, värk, kön och inkomst predicerar den psykiska hälsan.