Modererar fysisk aktivitet och kön samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom?

Detta är en Master-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Exponering för långvarig stress kan bidra till utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos individer som också har andra riskfaktorer. Långvarig stress kan tänkas inverka på hjärt-kärlhälsa på flera olika sätt, exempelvis skulle stress kunna samvariera med beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer. I denna studie undersöktes samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom med fysisk aktivitet och kön som moderatorer. Beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer var rökning, alkoholkonsumtion, kosthållning, glukosvärde, midjemått, systoliskt blodtryck och intimamedia tjocklek (IMT). Deltagare var 880 personer 43, 53 eller 63 år bosatta i Västerbotten. Data erhölls från studien Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Totalt gjordes sju linjära regressioner. För rökning, kosthållning, glukosvärde, midjemått och IMT hittades inga interaktionseffekter och inte heller en huvudeffekt av utmattningssymtom. För alkoholkonsumtion fanns en interaktion mellan utmattningssymtom och kön, män med mer symtom på utmattning hade också ett mer riskfyllt drickande. En huvudeffekt av utmattningssymtom för systoliskt blodtryck fanns. De med mer utmattningssymtom hade lägre blodtryck. En möjlig förklaring till att samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte var tydliga kan vara brist på spridning i stickprovet. Stickprovet bestod av äldre vuxna, en åldersgrupp som på populationsnivå rapporterar låg stressnivå jämfört med yngre åldersgrupper. Det är också möjligt att sambanden mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte är linjära.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)