Det kan vi besluta om i morgon : Fokusgruppsintervju med sjuksköterskor om palliativ vård och brytpunktssamtal på kirurgisk vårdavdelning

Sammanfattning: Bakgrund: Den palliativa vården i Sverige ska innehålla ett gott omhändertagande och bedrivas på lika villkor i hela landet. Vid övergång till sen palliativ fas när livsuppehållande behandling inte längre har effekt ska läkaren föra en dialog, ett brytpunktssamtal med patienten. Vården ska då inriktas på att lindra lidande och främja en hög livskvalitet. Svenska palliativa registret visar att cirka 50 procent av patienterna får ett dokumenterat brytpunktssamtal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientens vård vid livets slut på kirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på brytpunktssamtalet. Metod: Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta sjuksköterskor från kirurgisk vårdavdelning. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: organisationens betydelse på flera nivåer och patientens möjlighet att vara delaktig i sitt brytpunktssamtal. Den förstnämnda kategorin beskrev att den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning påverkades av samarbete inom arbetslaget, samarbete med patient och närstående samt samarbete mellan olika professioner. Även genomförandet av brytpunktssamtalet påverkades av detta samarbete. Den andra kategorin beskrev effekter av om brytpunktssamtalet genomfördes respektive inte genomfördes för patienten i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning. Slutsats: Teamarbete uteblir i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning och sjuksköterskan deltar sällan i brytpunktssamtalet vilket leder till otydlighet. Ett uteblivet brytpunktssamtal kan skapa en otydlig inriktning på vården, uppfattas förvirrande för patient och närstående och försvåra omvårdnadsarbetet. Ett brytpunktssamtal sent i sjukdomsförloppet försämrar patientens möjlighet till delaktighet.