Att bibehålla hemmet vid sin sambos bortgång - En komparation mellan Sverige och Norge på familjerättens område

Sammanfattning: Vilka möjligheter har en efterlevande sambo vid sin sambos bortgång att bibehålla det gemensamma hemmet intakt? Möjligheterna för den efterlevande sambon varierar beroende på om denne omfattas av antingen den svenska rätten eller grannlandet Norges rättsordning, vilket ger upphov till intressanta frågeställningar om skillnaderna länderna emellan. Den svenska rätten grundar sig i en utgångspunkt som inbegriper en bodelning av sambornas egendom, en tydlig diskrepans mot den norska utgångspunkten. Denna diskrepans genomsyrar resultatskillnaderna för en efterlevande sambo länderna emellan. Bodelningen enligt svensk rätt kan innebära ett grundskydd som saknas en sambo i Norge. Den norska rättens reglering för efterlevande sambo att kvarbli i oskiftat bo medför dock ett mer omfattande skydd än vad en svensk sambo kan åtnjuta. I båda länderna beror konsekvenserna av en sambos bortgång på samboförhållandets karaktär. Gemensamt för respektive land är att faktorer som gemensamma barn och egendomsförhållandena samborna emellan har betydelse för den efterlevande sambon. Övertaganderätten till parets bostad och bohag är regleringar som finns i respektive land och dessa motsvarar varandra väl, men är uppbyggda på olika sätt. Den egendom som kan övertas av efterlevande sambo i Norge är av större omfång än den som en efterlevande sambo i Sverige har möjlighet till. I Sverige kan dock bodelningsreglerna gynna den efterlevande sambon och låta denne tillgodogöra sig av den andre sambons egendom, utan ersättning. Detta ger i sin tur olika konsekvenser för den efterlevande sambon att bibehålla boet intakt.