”Jag vill åka med” : En kvalitativ studie om hur människor med fysisk funktionsnedsättning kan inkluderas i en digital mobilitetskontext

Sammanfattning: MaaS (Mobility as a Service) beskrivs ofta som ett framväxande digitalt koncept för att hantera framtida mobilitets- och hållbarhetsutmaningar. Konceptet är emellertid ett relativt nytt fenomen som fortfarande är i sitt utvecklingsstadie, där fokus har hamnat på att övertyga användare till att välja MaaS över privat fordonsägande. I denna övertygelse har dock minoritetsgrupper som människor med fysisk funktionsnedsättning prioriterats bort. Litteratur inom området lyfter människor med fysisk funktionsnedsättnings upplevda frustrationer som följd av denna problematiska bortprioritering, men att dessa beskrivningar är väldigt övergripande. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter har en ökad och mer djupgående förståelse för människor med fysisk funktionsnedsättnings subjektiva förstahandsupplevelser av att använda olika mobilitetstjänster kunnat skapats, vilket också är syftet med denna studie. Genom denna kunskap från insamlad empiri tillsammans med insikter från litteraturstudien har två designimplikationer identifierats och utforskats: Digital informationsdistribuering och Rättvisa premisser.  Dessa designimplikationer är ämnade att användas vid både utveckling av nuvarande mobilitetstjänster med tillhörande digitala applikationer och vid framtidens visioner av att integrera flertalet mobilitetstjänster i en gemensam digital plattform, exempelvis MaaS. Designimplikationerna blir således viktiga att ta hänsyn till för att främja ett mer inkluderande samhälle, där dessa typer av mobilitetstjänster och framtida koncept inte exkluderar någon, både vad gäller själva användandet av tjänsterna och vid utvecklingen av dem.