Utbildningskapitalet, gymnasievalet och de högpresterande eleverna, Om varför högpresterande elever väljer bort samhällsvetenskapligt program

Sammanfattning: I samband med den obligatoriska grundskolans slut vid 15–16 års ålder gör svenska ungdomar sitt gymnasieval. Då förväntas individen fatta ett första beslut om sin kommande karriär. En elevgrupp vars gymnasieval sticker ut är gruppen med synnerligen höga betyg. Denna elevgrupp väljer i hög utsträckning naturvetenskapligt program, och väljer bort samhällsvetenskapsprogrammet. Tidigare forskning har visat att naturvetenskapsprogrammet innehar en särställning bland dessa elever och att de ibland väljer detta trots ett större intresse för samhällsvetenskapliga ämnen. Detta gör att samhällsvetenskapliga sektorer riskerar att gå miste om en elevgrupp som har potential att bidra till samhället på ett positivt sätt, men kan också göra att individen både trivs och presterar sämre på gymnasiet. I denna studie undersöks varför högpresterande elever väljer bort samhällsvetenskapsprogrammet. Samtalsintervjuer genomfördes med högpresterande elever i Göteborgsregionen, som fick berätta om sitt gymnasieval och sin syn på olika gymnasieprogram. Anledningar till att välja bort samhällsvetenskapsprogrammet var att det ger sämre behörighet, att det var att “slösa bort” sina betyg och att det ansågs minska chansen att hamna i en bra klass. Intresse spelade också en viss roll. Föräldrarnas påverkan var indirekt snarare än explicit. Resultaten liknar dem som hittats i tidigare forskning men innebär ett förtydligande av på vilket sätt de olika faktorerna spelar in. Bourdieus begrepp kulturellt kapital, utbildningskapital och habitus används i uppsatsen för att analysera resultaten ur ett sociologiskt perspektiv.