Hinder och möjligheter i arbetet med särskilt begåvade elever i utsatta områden : En intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger

Sammanfattning: Den här studien handlar om särskilt begåvade elever i utsatta områden. Syftet var att undersöka speciallärare och specialpedagogers uppfattningar om vilka faktorer som på organisations-, grupp- och individnivå är hinder och möjligheter i arbetet med särskilt begåvade elever. Vidare undersöktes vilka behov som speciallärare och specialpedagoger uppfattar, finns på organisations-, grupp- och individnivå för att utveckla arbetet kring särskilt begåvade elever. Totalt intervjuades sex speciallärare och specialpedagoger. Resultatet av denna reflexiva tematiska analys visade fyra teman; 1) utanförskapets konsekvenser påverkar aktörer i skolan 2) elevhälsan behöver prioritera svåra akuta elevärenden 3) det omöjliga att räcka till för alla 4) särskilt begåvade elever identifieras inte I studien framkom faktorer som på organisations-, grupp- och individnivå uppfattades som hinder och möjligheter i arbetet med särskilt begåvade elever. Hinder på organisations-, grupp- och individnivå var de socioekonomiska förhållandena i området som påverkar skolornas arbete. Utanförskapsområdenas relativt homogena sammansättning av boende som många gånger lever under pressade levnadsvillkor påverkar hur barnen mår, hur skolförberedda de är, vilka akademiska förebilder de har samt hur de kan få möjligheter att utvecklas och bredda sina referensramar. Elevhälsoteamen beskrevs ha svårigheter att arbeta hälsofrämjande och förebyggande då många elevärenden är av akut åtgärdande karaktär. Kunskapsläget om särskild begåvning varierade bland skolpersonal och uppfattades behöva öka och fördjupas. Kunskaper om pedagogiska implikationer för målgruppen behövde också öka bland lärarkategorierna. Synen på särskilt begåvade elever som en grupp av elever som alltid klarar skolan uppfattades som ett hinder. Många elever kommunicerar och lär sig kunskaper på sitt andra- eller tredjespråk och har svårigheter att ge uttryck för sina tankar då det svenska språket sätter hinder. Lärarna uppfattade hinder i att kunna identifiera särskilt begåvade elever då elevernas skolspråk inte uppfattades som välfungerande. I studien framkom också möjligheter på organisations-, grupp- och individnivå som handlade om att skolan försöker möta bostadsområdenas delvis otrygga miljö med stabilitet, trygghet och framtidstro. Detta skapar ökad grad av motivation hos eleverna. Det socioekonomiska stödet som fördelas ut till skolorna ses som en möjlighet då antalet tjänster utökas och möjligheten att utveckla och organisera arbetet kring särskilt begåvade elever därmed kan öka med utgångspunkt i elevhälsoteamens olika professioner. I studien beskrevs behov för att utveckla arbetet kring särskilt begåvade elever. Dessa var; - tydligare direktiv och styrning från rektor samt kommunen centralt gällande särskilt begåvade elever - särskilt begåvade elever behöver lyftas i elevhälsoteamen, de riskerar att inte upptäckas - speciallärare och specialpedagoger uppfattar behov av ständiga prioriteringar bland uppdragen, tid finns inte i nuläget att utveckla arbetet kring särskilt begåvade elever - trots det socioekonomiska stödet är det brist på rätt kompetenser, det finns ett behov av ökad rekrytering - ökad kunskap om särskild begåvning hos all skolpersonal samt om metoder och pedagogiska verktyg för att möta särskilt begåvade elever i undervisningen Framtida studier bör undersöka hur det går att utveckla elevhälsoteamens förebyggande, hälsofrämjande och stödjande insatser gällande särskilt begåvade elever på skolorna så att dessa elever upptäcks och ges optimala förutsättningar för utveckling. Framtida studier bör även undersöka hur lärare i sin undervisning kan utveckla undervisningsmetoder som både utgår från gifted education och multicultural education med särskilt begåvade elever i mångkulturella områden. Nyckelord särskilt begåvad, socioekonomiskt utsatta områden, mångkulturella områden, elever, skola, erfarenheter