Tre problem med anknytning till aktieöverlåtelsens sakrättsliga sida

Sammanfattning: Detta examensarbete behandlar främst de sakrättsliga verkningarna av en aktieöverlåtelse, samt den centrala värdepappersförvararens ansvar för skada. De två sakrättsliga exempel som behandlas i denna uppsats är konsekvenserna av att aktiebrev inte är utgivet i kupongbolag, samt förkommet aktiebrev. Sedan behandlas även den centrala värdepappersförvararens ansvar för skada enligt 7 kap LKF. Uppsatsen avslutas sedan med en kortare genomgång av Aktiebolagskommitténs utredning om aktiebrevens avskaffande och införandet av ett centralt aktieägarregister, och vilka följder detta skulle få för de frågeställningar som behandlats i denna uppsats. Idag finns bara ett företag, Euroclear, som av Finansinspektionen givits tillstånd att verka som central värdepappersförvarare, med behörighet att registrera finansiella instrument i avstämningsregister med de civilrättsliga verkningar som följer därav. Bestämmelserna om central värdepappersförvarares ansvar för skada återfinns i 7 kap LKF, under kapitelrubriken skadestånd. Av störst betydelse är 7 kap 2 § där den centrala värdepappersförvararen åläggs ett kontrollansvar och blir skadeståndsskyldig till följd av oriktig eller missvisande uppgift i ett avstämningsregister. Om aktiebrev inte har utgivits i ett kupongbolag kan aktien ändå överlåtas. Två problem kan i så fall uppstå; när har aktierätten övergått till förvärvaren i förhållande till bolaget, och när har aktierätten övergått i förhållande till tredje man? Det går med relativ stor sannolikhet att förlägga aktierättens övergång i förhållande till tredje man till denuntiationen till bolaget, då förarbetena ger ett visst stöd för detta. Aktierättens övergång i förhållande till bolaget kan med stor säkerhet placeras till denuntiationen till bolaget och inte till överlåtelsen, främst därför att aktieförvärvaren annars inte kan få några som helst rättigheter mot bolaget. Om aktiebrev har förkommit kan det dödas enligt dödningslagen. Att en handling genom rätten blivit dödat innebär att om handlingen mot förmodan skulle finnas i behåll, kan dess innehav inte längre utgöra något bevismedel eller grunda någon rätt för den som har handlingen i sin besittning. Ett duplettaktiebrev kan utfärdas, som ger samma rättigheter som det förkomna aktiebrevet. Problem med dödningsinstitutet är att ett förkommet aktiebrev kanske aldrig uppmärksammas, och vetskapen om vem som äger aktien riskerar då att gå förlorad. Det är också en dyr och tidskrävande procedur att döda ett aktiebrev. Om aktiebreven avskaffades och ett centralt aktieägarregister infördes skulle dessa problem försvinna, liksom den osäkerhet som fortfarande finns vid aktieövergång där aktiebrev inte är utfärdade. Aktieöverlåtelse i kupongbolag skulle också komma in i ett väl fungerade system för skadehantering, 7 kap LKF.