Yttrandefrihetens villkor - En kritisk rättshistorisk studie av uppviglingsbrottet

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är dels att jämföra munkorgslagen i SL 10:14 med dagens uppviglingsbrott i BrB 16:5, och dels att erbjuda ett kritiskt perspektiv på rätten och rättens ursprung. Frågeställningarna är orienterade utifrån detta syfte, och är inriktade på såväl en materiell jämförelse som en analytisk. Den tillämpade teorin är Alan Norries, och fokuserar på rättens inneboende motsägelser som ett uttryck för en bristfällig liberal världssyn. Resultatet visar att munkorgslagen kom till och tillämpades mot bakgrund av den växande socialistiska rörelsen i Sverige. BrB 16:5 har en högre straffbarhetströskel och tillåter ett större mått av politiska yttranden jämfört med munkorgslagen, men samtidigt lämnas ett större utrymme åt domaren att avgöra lagrummets gränser. Den stora tillämpningsmöjligheterna hos BrB 16:5 kan ifrågasättas ur ett europarättsligt perspektiv. Likheterna mellan lagrummen tolkas som att dagens rättsordning innehåller samma motsägelser som rätten innehöll i början av 1900-talet. Samtidigt riskerar dagens lagstiftning att tolkas utifrån domarkårens rättskänsla, som är ett uttryck för överklassvärderingar.