Den bundna friheten : En kognitiv metrisk analys av den bundna versrytmen i fyra dikter av Edith Södergran

Sammanfattning: Denna uppsats analyserar den rytmiska strukturen i fyra dikter av Edith Södergran, två från hennes första diktsamling och två från hennes sista, postuma samling. Den rytmiska analysen utgår ifrån kognitiv metrisk teori och fokuserar på läsarens mentala upplevelse av rytmiska intryck. Dikterna granskas utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv där de individuella versradernas struktur såväl som den övergripande strofkonstruktionen är central.  Huvudsakliga begrepp i den rytmiska analysen är balans och kraft, tagna från George Lakoff och Mark Johnssons teori om perceptionsmönster. Här uppmärksammas dikternas regelbundenhet när det kommer till alternering av stavelsebetoning, versradens längd och möjligheten att upprätthålla stadig meter, där balans och obalans syftar till närvaron eller avsaknaden av symmetrier och kraft syftar till upplevelsen av rytmens tempo.  Uppsatsen utgår även ifrån rytmiska analysmetoder utvecklade av Reuven Tsur och Richard Cureton. Detta innebär att uppsatsen använder sig av begreppet gestalt, lånat från gestaltpsykologi, samt Curetons tre rytmiska komponenter, kallade meter, gruppering och prolongering. Gestalter syftar här på samlingar av enskilda enheter som uppfattas som helheter. Meter står för upplevelsen av slagkraftig, upprepande rytmik, gruppering för upplevda symmetrier i bl.a. stavelsedistributionen och prolongering för känslan av progression mot ett mål i dikten. Dessa begrepp används i uppsatsen för att tydliggöra dikternas rytmiska struktur i sin helhet, medan kraft och balans används för att beskriva den effekt som strukturerna har på läsaren.  Resultatet av analyserna är att de fyra dikterna använder stark variation och skiftningar mellan olika former och perceptionsmönster. Analysen uppmärksammar också att både de tidiga och de sena Södergrandikterna kan ses som rytmiskt komplexa och mångfacetterade. Analysen visar att Södergran har, både i sina tidigaste publicerade och i sina sista dikter, en vilja att konstant variera och komplicera läsarens upplevelse. De ord som bäst karaktäriserar de fyra dikternas rytmiska intryck är förändring och förnyelse.