NEW PUBLIC MANAGEMENT I GYMNASIESKOLAN : Bildlärares nya förutsättningar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Sammanfattning: Denna studie syftar till att öka förståelse för hur new public management påverkat bildämnet i gymnasieskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på tre gymnasieskolor och deras utsagor har analyserats utifrån en ramfaktorteori där ramfaktorerna är baserade på Anna Annerbergs påståenden om hur lärare påverkas av new publicmanagement. Resultatet visa att bildlärarna är kritiska till läroplanen. Informanterna menar att läroplanen är vag och har ett svårtolkat språk. Bildlärarna menar vidare att de inte kan vara säkra på vilka förväntningar som ställs på undervisningen. I och med detta uttrycker informanterna att de dock har en stor frihet när det kommer till undervisningen, vilket de tycker är positivt. Informanterna tycker att elevernas lärande står i centrum. Däremot belyser de att det finns en problematik kring att allt som skapas och görs i klassrummet ska bedömas. Detta då de anser att det i estetiska ämnen kräver övning innan elevers uppgifter kan bedömas och betygsättas. Detta har lett till att många lärare inom bildämnet avviker från läroplanens krav på betygsättning för att skapa utrymme för lärande gentemot eleverna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)