Förskolemiljöns betydelse för barns fria lek

Sammanfattning: Den här studien tar upp miljöns betydelse för de yngsta barnens fria lek i förskolan. Genom observationer på två småbarnsavdelningar har en kvalitativ studie genomförts med syftet att undersöka: vilka förutsättningar förskolemiljön ger barns fria lek och samspel i en lärmiljö som är utformad ur ett barnperspektiv. I studien ingår även en kvantitativ metod som genomförts genom en enkät som publicerades på internet. Enkäten har hjälpt till att få svar på hur förskollärare ser på miljöns betydelse för den fria leken i förskolan. Till hjälp för att analysera den insamlade empirin har sociokulturell teori samt begreppet learning by doing använts.Studiens resultat visar att lekmaterialet och storleken på förskolans lokaler spelar stor roll för barns fria lek. Resultatet visar även att samspelet gynnas när miljön är utformad ur ett barnperspektiv, till exempel att materialet är inom räckhåll för barnen samt att de får lov att använda materialet på sina villkor. Det har även framkommit att samspelet gynnas om barnen får lov att fantisera kring vad saken de leker med är, till exempel en wellpapp kartong kan vara en bil. I arbetet presenteras miljöer som främjar barns lek och samspel. Ett exempel på en sådan miljö är miljöer med oförutsägbara saker som rör och hinkar att leka med istället för leksaker. Ett annat exempel är miljöer som är byggda som rum i rummen. Studien visar även vilka faktorer som förskolepersonalen anser påverka leken, till exempel när barnen inte har samma modersmål, blir det svårare att få ett flytande samspel. En påverkande faktor ser vi då är språket och kommunikationen. Andra faktorer som påverkar barns fria lek är när materialet inte är tillgängligt för barnen. När barnen inte får tag på materialet själv blir leken avbruten genom att barnen först måste gå till pedagogerna för att få tag på materialet, för att sedan kunna fortsätta med sin lek.