Från herreman till sockenmålare. : En manlighetsstudie av C. J. L. Almqvists Målaren

Sammanfattning:

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem. Dels undersöks ett par av de aspekter som användes i Sverige under 1800-talet för att beskriva mannen, karaktärskonceptet samt genren rådgivningshandbok. Det är dessa två aspekter som används i uppsatsen. 

 I analysen av karaktärskonceptet framkommer att framförallt inre attribut, i denna text egenskaper som lekfullhet, fantasifullhet och kreativitet, samt god arbetsmoral och spänst, hurtighet, förespråkas. Huvudpersonen Elias har ett rikt inre liv överhuvudtaget, dessutom med religiösa inslag. 

 Vidare har det gått att visa en läsning av Målaren som en utvecklad variant av genren rådgivningshandbok som var populär under första halvan av 1800-talet. Utvecklingen består i att Almqvist verkar tagit ett steg från fördömandet av män som fallit för sina frestelser, då han i Målaren istället för att lägga fokus på själva fallet visar på vägen upp till ett dygdigt liv. 

 Connells idé om manlighetshierarki har hjälpt mig att genomföra en viss kartläggning av den regionala svenska, samt den lokala sockenbaserade hegemoniska maskulinitet som är aktiv i Målaren. I denna kartläggning framkom bland annat att den regionala hegemonin är stark präglad av den ståndstruktur som Sverige hade fram till dess upplösning 1866. Det visade sig också att många personer i Målaren, trots att Elias bevisligen hade ett utvecklat inre liv och att karaktärskonceptet var en mycket central aspekt av idealmanligheten, i ganska stor utsträckning verkar bedömas efter sin klasstillhörighet. Det tyder på att den regionala maskuliniteten genomsyrar och påverkar den lokala, även om några krockar påvisats.