Att som event överleva en pandemi och komma igen : Vad kan svenska arrangörer av kulturevenemang lära sig av COVID-19-pandemin?

Sammanfattning: Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt.  Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna.  Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin.  Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan.