Energibesparing med automatiserad inneklimat- och ventilationsstyrning – drivkrafter och barriärer

Sammanfattning: Energiförbrukningen i Sveriges fastigheter uppgår till närmare 40% av totalprimärenergin för Sverige. Denna siffra förväntas öka ytterligare under den kommande 20-årsperioden. Av denna energimängd motsvarar 67% byggnadens operativa fas. I denna studie undersöks hur energiförbrukning kan minskas genom att införa mera byggnadsautomation och högre automationsgrad. Detta för att få fastigheter i ökad grad att anpassa sina energibehov efter faktiska rådande behov i stället för mer statiska driftfall.  En litteraturgranskning inom forskningsfältet utfördes mot forskningsfråga 1, Finns det en korrelation mellan energibesparing och automationsgrad i inneklimat och ventilationsstyrning? Här har tekniker som building management system (BMS) och building energy management system (BEMS) påvisat besparingar runt 30% vid införande. Vidare har tekniker som digitala tvillingar påvisat besparingar mellan 6,2%- 21,5% samt lägre påverkan på fastighetens brukare. Detta genom ett mer prediktivt underhåll och bättre förhandsanalyser av energieffektiva utfall innan implementering. Även artificiell intelligens (AI) påvisade goda energibesparingar vid införande med energibesparingar mellan 14% - 44%. Här indikerar studien att det finns problem med implementeringen. Detta har sin härkomst i, dels felaktigt konstruerat metadata och för få sensorer som ger AI för litet beslutsfattande underlag att arbete mot. Här har studier funnit att AI införd på en för dålig dataplattform kan bli direkt kontraproduktivt och öka energiförbrukningen i stället för att sänka denna. Dock framkommer det att det finns en positiv koppling mellan energibesparing och automationsgrad. Detta då besparingen ligger i fastighetens förmåga att adaptera sig till rådande omständigheter.  Forskningsfråga 2 avser: Vad föreligger det för hinder och drivkrafter för ökad implementering av automationsgrad i inneklimat och ventilationsstyrning? Gällande barriärer och hinder påvisar svaren från enkätundersökningen utförd i denna studie att det förkommer främst kunskapshinder och ekonomiska hinder för vidare implementering av automation inom fastigheterna. Vidare kan det utrönas att förvaltare och drifttekniker arbetar mer aktivt med energiledningsfrågor än de övriga skråna som undersöks i denna undersökning. Här visar svaren på att framför allt styrentreprenörerna och konsulterna behöver informera i högre grad om den nytta deras lösningar kan erbjuda för energikonservering. Detta på ett sätt som mottagaren förstår och kan relatera till för att motivera prisskillnader initialt i byggprocessen och med detta försöka överbrygga energiparadoxen, där kostnadseffektiva och energieffektiva lösningar uteblir som en konsekvens.