De fyra stora byråernas granskning i samband med nedskrivningsprövning av goodwill : Skillnader och likheter mellan byråerna och de institutionella faktorernas betydelse för byråmetodiken

Sammanfattning: Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna.