Läsvanor, läsattityder och läsmotivation hos högstadieelever med svenska som andraspråk

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för svenska språket (SV)Linnéuniversitetet/Institutionen för språk (SPR)

Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka tio femtonåriga andraspråkstalande pojkars och flickors läsvanor, läsattityder och läsmotivation samt att försöka identifiera faktorer som främjar högstadieelevers läsning. Vid datainsamlingen nyttjades semistrukturerade intervjufrågor samt en aktualiserad och reviderad variant av PISA:s elevenkät från 2018. Den insamlade datan som rörde motivationsaspekter analyserades med hjälp av Self determination theory. Resultaten visar övervägande positiva läsattityder, viss skillnad i läsvanor beroende på biologiskt kön där pojkarna överlag uppgav mer regelbundna läsvanor än flickorna, samt att pojkarna generellt läste andra texttyper än skönlitteratur, medan de läsande flickorna uteslutande konsumerade skönlitteratur. Gällande läsmotivation uttryckte informanterna att det var viktigt att välja skönlitteratur själva (självbestämmande), men att de efterfrågade stöttning i form av ett avgränsat och anpassat urval för att litteraturvalet inte skulle upplevas som övermäktigt och påtvingat. Vidare visade resultaten att det är av stor vikt för informanternas läsmotivation huruvida läsningen upplevdes som en social aktivitet eller inte (tillhörighet) samt att informanternas upplevda kompetens spelade en avgörande roll för läsmotivationen.  Slutligen visar denna studie att explicita skolinsatser initierar en positiv dominoeffekt, vilken främjar elevers läsning ur ett holistiskt perspektiv eftersom läskomponenterna växelverkar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)