Analys av Lagrådsremiss ”Förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag” -­ Med särskild inriktning på skattesystemets effekt på entreprenörskap

Sammanfattning: Den 13 mars 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Genom ett tilläggsdirektiv kom utredningen även att se över de särskilda skattereglerna för delägare i fåmansföretag. Den 8 juni 2017 utfärdades lagrådsremissen Förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag. Lagrådsremissen innehåller ett flertal förslag som berör delägare i fåmansföretag. Bl.a. föreslås en förändrad uppräkning av det lönebaserade utrymmet, att kapitalandelskravet ska avskaffas samt att skattesatsen upp till gränsbeloppet ska höjas från 20 till 25 procent. Uppsatsen fokuserar särskilt på de förslag som berör utdelning och kapitalvinst. Neutralitetsprincipen samt likformighetsprincipen är grundläggande rättsprinciper som präglar skattesystemet. Efter 1990 års skattereform tillämpar Sverige ett dualistiskt skattesystem vilket innebär att kapitalinkomster beskattas proportionellt medan arbetsinkomster beskattas progressivt. Företagarnas arbets- respektive kapitalinkomst bestäms schablonmässigt genom en kapitalavkastningsmodell. För att fåmansföretagsreglerna ska vara tillämpliga krävs det att två förutsättningar är uppfyllda. Företaget ska först utgöra ett fåmansföretag i enlighet med lagens definition. Vidare måste andelarna i företaget vara kvalificerade. Utdelning och kapitalvinst som motsvarar normal kapitalavkastning beskattas då med 20 procent i inkomstslaget kapital. Gränsbeloppet avgör vad som utgör normal kapitalavkastning och kan beräknas schablonmässigt eller genom en lönesummeregel. Gränsbeloppet avgör hur stor del av delägarnas utdelning och kapitalvinst som ska kapitalbeskattas i inkomstslaget kapital respektive vad som ska tjänstebeskattas enligt den progressiva skatteskalan i inkomstslaget tjänst. I uppsatsen konstateras att de lagförslag regeringen presenterat medför både positiva och negativa effekter för delägare i fåmansföretag. Lagförslagen är neutralitetsfrämjande och är i det avseendet positiva. Ur ett företagarperspektiv riskerar emellertid förslagen att minska incitamenten till att starta och driva företag. Detta grundar sig främst i den förhöjda risk som kommer med att driva eget företag. Ett förmånligt regelverk har fungerat som en sorts kompensation för denna riskfaktor. Lagändringar i skärpande riktning innebär att det inte blir lika attraktivt att starta och driva företag när denna riskkompensation uteblir. Då företagande är ett viktigt näringspolitiskt intresse är denna slutsats problematisk.