Ska vi ÄTA eller ska vi bråka? - En studie över ÄTA-arbetets reglering och roll som tvistefråga inom entreprenadrätten

Sammanfattning: Efter att entreprenadavtal ingåtts ges i regelverket om ÄTA-arbeten i AB 04 en omfattande möjlighet att förändra arbetets karaktär och omfattning för säkerställande av en fullgod färdig entreprenad. Detta särskiljer entreprenadavtalet från andra avtal men är en nödvändighet. Omförhandlingsinstitutet kompenserar för ändrade preferenser och yttre omständigheter som kan uppkomma under ett omfattande och tidskrävande entreprenaduppdrag. Ett tillfredställande slutresultat är således syftet med ett entreprenadavtal, vilket föranleder en för entreprenören avtalsstadgad rättighet/skyldighet att utföra ÄTA-arbeten under pågående entreprenad. Regelverket om ÄTA-arbeten återfinns i AB 04 kap. 2, reglerandes dels beställda-, dels likställda ÄTA-arbeten. Ett beställt ÄTA-arbete föreligger om beställaren beordrar antingen ändringar, tillägg eller avgående arbeten i förhållande till det ursprungliga uppdraget. Ändringar och avgående arbeten kan beställas relativt fritt medan tillägg förutsätter samband med de ursprungliga arbetena. Likställda ÄTA-arbeten uppkommer oberoende av beställarens vilja när ett undermåligt förfrågningsunderlag måste kompletteras med dimensionerade förutsättningar. Entreprenören har rätt att hålla beställarens uppgifter för sanna, att arbetsområdet förhåller sig som givet efter platsbesök eller fackmässig bedömning. Slår dessa förutsättningar fel regleras merarbete som likställt ÄTA-arbete, vilket föranleder samma rättsverkningar som vid ett beställt ÄTA-arbete. Ett ÄTA-arbete är föremål för en rad rättsverkningar, varav de viktigaste utgör rätten till ersättning för utfört merarbete samt erforderlig tidsjustering. Men rättsföljderna är beroende av om entreprenören kan påvisa formenlighet. Beställda ÄTA-arbeten måste föregås av skriftlig beställning, och likställt ÄTA-arbete måste underrättas beställaren. Har så inte skett erhåller entreprenören ersättning endast om det skulle förefalla oskäligt att så inte sker. Oskälighetsbedömningen består av en bedömning av entreprenörens lojalitet och försvarbarhet i sitt agerande. I tre samtida tingsrättsavgöranden diskuteras tvistefrågor berörandes ÄTA-arbeten. Gemensamt för alla fallen var att tvistefrågorna nästintill uteslutande handlade om bristande formenlighet innan utförande av ÄTA-arbete, vilket fick till följd att arbetet i fråga inte ersattes. Anledningen att problem av förevarande slag förekommer torde vara en brist på juridisk kompetens från part eller ett av entreprenören otillbörligt utnyttjande av beställarens okunskap. Problemet skulle kunna åtgärdas genom att BKK som branschorganisation tog ansvar för dess huvudmäns bristande kompetens och på ett eller annat vis säkerställer juridisk kunskap. På så sätt stabiliseras entreprenadmarknaden och parterna kan utföra entreprenad med mer kostnadseffektivitet. Båda är medvetna om motpartens kunskaper i ämnet vilket torde skapa klara incitament för skapandet av rutiner och fullgod hantering av ÄTA-arbeten.