Varför skickade Sverige sin Nato-ansökan 2022 istället för 2014?

Sammanfattning: Den här uppsatsen ämnar att undersöka varför Sverige skickade in en Natoansökan efter Rysslands invasion av Ukraina under 2022 istället för efter annekteringen av Krimhalvön 2014. Sverige har en lång historia av militär alliansfrihet och den svenska säkerhetspolitiken har präglats av Hultqvist doktrinen sedan 2014. Varför övergavs den 2022? Genom en kritisk diskursanalys kombinerat med säkerhetiseringsteorin analyseras politiska texter, främst i form av debatter i riksdagen, från 2014/15 och 2022/23. Det undersöks hur Ryssland framställs i texterna samt hur aktörerna talar om de säkerhetspolitiska konsekvenserna detta kan medföra för både Sverige och Europa. Sedan jämförs tidsperioderna för att försöka fastställa om, och i så fall när, en säkerhetisering av frågan tagit plats. Analysen visar att en säkerhetisering tog plats efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 men att säkerhetiseringen skedde i ett annat forum än det som uppsatsen ämnade att undersöka från början. En rapport som släpptes den 13 maj 2022 verkar ligga till grund för socialdemokraternas, som historiskt varit uttryckligen emot Nato, skifte i politik som ledde till en ansökan. I rapporten och debatterna som hölls efter invasionen 2022 stämmer diskursen bättre överens med säkerhetiseringsteorin än efter annekteringen av Krim.