Olika luftföroreningars påverkan på variationen i exponeringen och hälsoriskerna vid cykling i StockholmLaith Al-QudahInstitutionen för

Sammanfattning: Luftföroreningarna är det miljöproblem som orsakar mest negativa effekter på människors hälsa. Trafiken är en av de största källorna till luftföroreningar i stadsmiljöer. Flera tidigare genomförda studier har bedömt luftföroreningarnas inverkan på människors hälsa genom att uppskatta exponeringen med hjälp av olika beräkningsmodeller som använder data från fasta mätstationer. Syfte med det här projektet var att undersöka variationerna i luftföroreningsexponeringen för olika luftföroreningar och de hälsoriskerna som är förknippade med dessa luftföroreningar. Det genomfördes genom att i andningshöjd mäta NOx, NO, NO2, PM2.5, PM2.5 – 10, PM10 och BC samt total antalet partiklar (nano-PM) i realtid från olika cykelvägar i Stockholm. Till mätningarna användes fem olika mätinstrument. Total genomfördes 20 mätningstillfällen längs med olika gator i Stockholm med en total mättid om ca 40 timmar och med distansen 429 km. Mätningarna genomfördes mellan 7 och 24 februari 2022 på vardagar under rusningstrafik kl. 07-09 och kl. 16-18. GIS-baserade kartor har använts till hjälp för att analysera och redovisa mätningarna. Data för hjärtfrekvenser och tidloggar mättes med hjälp av en smartklocka och nyttjades för spårning av mätningarna och i beräkningen av total inhalerade luftföroreningar. Resultaten visar att luftföroreningarna kan variera från ett område till ett annat även enligt mättiden. Varken BC-, LDSA-, partikelstorleks-, eller PM2.5-mätningarna hade en signifikant skillnad i de tre delområdena eller mätpassen. Halterna av PM2.5–10 och PM10 var signifikant högre på kvällen än på morgonen. Antal nanopartiklarna var signifikant högre på kvällen inom delområde A, men var högre på morgonen i delområde B och C. Ungefär 39 μg BC, 1379 μg PM2.5 och 9'1011 nanopartiklar har total inhalerats under samtliga genomförda mättillfällen, och utav dessa mängder har ungefär 1'109 μm2 av nanopartiklarnas ytarea deponerats i lungorna. Mätningarna visar på en signifikant korrelation mellan Lung Deposited Surface Area (LDSA) och BC (r2=0,79). Om man antar att LDSA är en indikator av nano partiklarnas toxiska effekter, då BC’s korrelation med LDSA är konsistent med att epidemiologiska studier visat att BC kan öka risken för förtida död och sjukdomar. Detta indikerar att exponeringen för sot- och nanopartiklar som släpps ut vid ofullständig bränsleförbränning är viktiga för påverkan på cyklisters hälsa.