För säkerhets skull? – En studie av säkerhetsskyddslagens och lagförslaget om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringars påverkan på företagsöverlåtelser

Sammanfattning: Denna uppsats utreder regleringen kring företagsöverlåtelser i säkerhetsskyddslagen och förslaget till lag om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar (direktinvesteringslagen). Syftet är att diskutera regleringarnas påverkan både separat och gemensamt på företagsöverlåtelsens aktörer, säljare, köpare och målbolag. Detta görs utifrån en rättsdogmatisk metod som framför allt baseras på förarbeten på grund av brist på övriga rättskällor. Uppsatsen lyfter också exempelvis de överlåtelser som bedömts i en samrådsprocess enligt säkerhetsskyddslagen sedan regleringens införande för att diskutera effekterna i praktiken av regelverket. Regleringen kring överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet träffar samtliga verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Verksamhetsutövaren har en skyldighet att i ett första steg själv bestämma lämpligheten av överlåtelsen följt av ett samråd med en tillsynsmyndighet som har möjlighet att förbjuda transaktionen. Samrådsskyldigheten gäller även vid aktieöverlåtelser. Problem som finns i regelverket är bland annat dess oklara tillämpningsområde, då definitionen av säkerhetskänslig verksamhet inte är tydlig. Vidare finns en brist i det att det går att kringgå regelverket då publika aktiebolag är undantagna. Det finns också verkställighetsproblem mot utländska aktörer. Utländska direktinvesteringar föreslås granskas enligt ett nytt regelverk. Direktinvesteringslagen kommer innebära granskning till skydd för allmän ordning, allmän säkerhet och nationell säkerhet. Lagen innebär att en investerare i exempelvis samhällsviktig eller säkerhetskänslig verksamhet måste anmäla investeringar till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om investeringen innebär inflytande över verksamheten. ISP ska sedan antingen besluta om att lämna ärendet utan åtgärd eller att vidare granska investeringen. Vid granskning kan en investering antingen förbjudas eller godkännas. Det är också möjligt att godkänna den med förbehåll. Även direktinvesteringslagen innehåller en del oklarheter. Bland annat innebär dess breda tillämpningsområde att en stor mängd transaktioner kommer att omfattas vilket riskerar innebära långa granskningstider. Dessutom är den parallella tillämpningen med säkerhetsskyddslagen och dess schabloniserade nivå för inflytande och därmed granskning problem som diskuteras. De båda regelverken innebär ytterligare gemensamma problem för de inblandade aktörerna så som längre tid innan en transaktion kan genomföras och extra administration. Genom de båda regelverken riskerar effekterna av oklarhet och dålig träffsäkerhet bli ännu större. Detta kräver ytterligare mer administration och högre kostnader för investerare, målbolag och säljare. Därmed riskerar också handläggningstider förlängas och transaktioner dra ut ännu mer på tiden. Vidare innebär detta att investeringsklimatet försämras och tillgången till investerare minskar vilket kan drabba enskilda målbolag och aktieägare som får sämre förutsättningar och mindre konkurrenskraft på den internationella marknaden.