Ska vi öppna Pandoras ask? En studie om avtalslagens behov av reformering

Sammanfattning: Med utgångspunkt i avtalslagen syftar denna uppsats till att utreda och analysera argumenten för och emot behovet av lagreglering inom avtalsrätten och därmed få en ökad förståelse för lagstiftningens och prejudikatets betydelse. Uppsatsens frågeställning är: Utifrån vilka aspekter och argument kan det hävdas att avtalslagen behöver reformeras alternativt bevaras som den är? Metoden för uppsatsen kan sägas vara en strukturerad och vetenskaplig litte-raturstudie av den juridiska forskningen och annat skrivet material som lag-text, förarbeten och i viss mån även prejudikat. Uppsatsen utgår från ett kritiskt perspektiv, hur rätten bör vara, vilket analyseras i relation till rättsläget. Resultaten visar att det finns en stark uppfattning såväl hos lagstiftarna som hos de som praktiserar och studerar avtalsrätten att det väsentliga är att den avtalsrättsliga lagstiftningen inte utgör något hinder för rättsutvecklingen. Ur denna aspekt anses rättsregler som är mer flexibla och därmed kan svara på en stor variation av avtalssituationer och förändringar i samhället vara att föredra. Det är av denna anledning som mindre lagstiftning till förmån för den prejudi-katskapade rätten föredras, just därför att den är mer flexibel. Det finns en stark tradition av att vara restriktiv med lagstiftning inom avtalsrätten som grundar sig i en uppfattning att lagstiftningen ses som en fara för stagnation där det faktum att avtalslagen var mager redan vid dess tillkomst och att den har blivit allt magrare relativt sett, därför inte utgör något problem. Att den prejudikatskapade rätten är flexibel innebär samtidigt att den är mer rättsosäker eftersom medborgarna inte kan förlita sig på att dessa rättsregler efterlevs i samma utsträckning som lagstiftningen. De som vill se en föränd-ring av avtalslagen anser därför att det leder till en bättre lösning på sikt om avtalsrätten lagstiftas i större utsträckning. I stället för att påpeka att lag som stiftas idag håller låg kvalité betonas ur denna aspekt i stället de möjligheter som finns vid en lagstiftningsprocess. Ytterligare en aspekt för att förändra avtalslagen är att det i praktiken inte fungerar som det i teorin är tänkt att fun-gera. Det handlar om att grundläggande värden förbises. Enligt regeringsfor-men anses det särskilt viktigt att avtalsrättsliga regler stiftas av det statsorgan som bäst representerar folket men i praktiken överlåtes denna normgivnings-makt i stor utsträckning åt domstolarna. Det starkaste argumentet enligt min mening för att lagreglera avtalsrätten i större utsträckning är att det skulle öka rättssäkerheten och jag menar att det oavsett ståndpunkt i polemiken finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp om den avtalsrättsliga lagregleringen.