Högläsning, hur då? Ett utvecklingsarbete om pedagogernas förhållningssätt och läsmiljöns påverkan på barns språkutveckling

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Syftet med det här utvecklingsarbetet är att tydliggöra hur högläsning och läsmiljön kan främja barns språkutveckling. Högläsning och samtal kring boken är av stor vikt redan i tidig ålder och det bör förekomma som en planerad aktivitet. Säljö (2014) påpekar vikten av att se språket som ett medierande redskap. Genom kollegialt lärande skapas möjligheter till ett gemensamt förhållningssätt och kunskap om språkutveckling. Pedagogerna får genom aktionsforskning möjlighet till diskussion och reflektion i arbetslaget som kan tydliggöra högläsningssituationer och eventuella förändringar. Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet. Säljö (2014) belyser att genom samtal och reflektion skapas förutsättningar för att använda språket som medierande redskap. Genom aktionsforskning där fokusgruppsdiskussioner och observationer har varit våra valda metoder har det förändrat pedagogernas inställning till högläsning som innan utvecklingsarbetet visat sig bristfälligt. Resultatet visar även att läsmiljön som pedagogerna har förändrat i förskolan har betydelse och detta synliggörs genom att fler barn tar initiativ till läsning än tidigare samt att böckerna som blivit mer tillgängliga ökar barnens intresse. Genom vår studie och detta arbete ökar kunskapen av hur det kan omsättas mer kunskap och utveckling i verksamheterna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)