Critical literacy i svenskundervisningen : Litteraturdidaktiska val som främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utveckling av critical literacy

Sammanfattning: Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.