Miljökvalitetsnormer Konstruktion, ansvar och genomförande

Sammanfattning: I miljöbalkens 5 kap finns regler gällande MKN, vilket riktar sig mot den allmänna miljökvaliteten. Den traditionella miljörätten riktar sig mot störningskällor av olika slag, medan MKN riktar sig mot tillståndet och kvaliteten i miljön utan att rikta sig mot några särskilda störningskällor. Författaren ämnar med uppsatsen att se hur lagstiftningen gällande MKN ser ut i den nationella miljölagstiftningen. Regleringen av MKN härrör ur uppfyllandet av två syften, dels att uppfylla Sveriges gemenskapsrättsliga åtaganden gällande MKN, dels som genomförandeinstrument för de nationella miljömål som antagits av riksdagen. I uppsatsen redogörs övergripande för EU:s miljökvalitetsdirektiv och EU-domstolens praxis, genom dess direkta effekt och påverkan styrt och styr svenska regler om MKN. Vad gäller MKN i den nationella rättsordningen redogörs för den samhälleliga kontext kring MKN, där den rättsliga konstruktionen och lagstiftningstekniken påverkas av politiska och ekonomiska aspekter i form av styrmedel, genomförande, miljömål m.m. Varken miljömål eller delmål är rättsligt bindande eller har en tydlig koppling till MKN, men fyller en funktion som tolkningsinstrument och ger kontextuell förklaring till relationen mellan politik och juridik på miljöområdet. Vidare redogörs för lagstiftningen på området, olika typer av MKN och dess olika rättsverkan, såväl 5 kap MB som dess relation till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB. Ett avsnitt berör i korthet även olika rättsverkningar av MKN, genom att exemplifiera i vilka situationer MKN aktualiseras och vilka som är bundna av reglerna. MKN har inga handlingsplaner direkt kopplade till sig och är inte bindande för enskilda. Reglerna kring ansvar och genomförande av MKN redovisas, där myndigheter och kommuner ansvarar för att MKN följs vad gäller tillåtlighet, dispens, tillstånd, tillsyn och vid meddelandet av föreskrifter och villkor. Myndigheter och kommuner har även ett ansvar för mätningar, kontroll och rapportering gällande MKN inom respektive geografiskt område eller verksamhetsområde. Vad gäller genomförandet av MKN redogörs för operationaliseringsprocessen från generella utfästelser i miljöbalken till konkreta handlingsplaner, föreskrifter och åtgärdsprogram. MKN får sitt innehåll genom de förordningar, föreskrifter och myndighetsinstruktioner som förekommer inom respektive område. Författaren valde att titta på tre olika MKN, utomhusluft, omgivningsbuller och ytvatten. I det kapitel som beskriver de tre olika MKN redogörs för normernas innehåll, hur ansvar och arbetsuppgifter fördelas mellan myndigheter och kommuner samt hur åtgärdsprogram och föreskrifter ser ut. Analysen redovisar hur några av de olika aspekterna av MKN som berörts i den deskriptiva delen samverkar och kan skapa en svårtolkad och komplicerad rättslig situation. Slutsatsen är att även om MKN innehåller tydliga regler med en detaljerat utformad ansvarsfördelning, så beror de begräsningar som förekommer i MKN på situationer som ligger utanför lagstiftarens och lagstiftningsteknikens område och påverkan, däribland en konflikt med andra samhällsvärden såsom bl.a. urbanisering och tillväxt.