Kartläggning i förskoleklass : en intervjustudie kring förskoleklasslärares arbete med det obligatoriska kartläggningsmaterialet "Hitta språket" och "Hitta matematiken"

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap; Linköpings universitet/Utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att synliggöra hur några förskoleklasslärare beskriver arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och Hitta matematiken. Studien utgår från tre frågeställningar där fokus ligger på vilka möjligheter och utmaningar förskoleklasslärarna ser med materialet samt vad som händer efter kartläggningen. Sammanlagt har tolv verksamma förskoleklasslärare, från elva olika skolor runt om i Sverige, som genomfört och använt sig av kartläggningsmaterialet vid minst två tillfällen, intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Informanternas uppfattningar har tematiserats och resultatet och analysen redovisas i fem olika teman; Kartläggningens fördelar, Kartläggningsmaterialet, Tid, Utmaningar samt Genomförande. Resultatet visar att informanterna i denna studie har en positiv inställning till syftet och bakgrunden till kartläggningen. Informanterna uppger att kartläggningen är ett hjälpmedel för att få en bra överblick över hur barngruppen ligger till kunskapsmässigt, en hjälp för dem när det gäller hur de ska lägga upp undervisningen under året i förskoleklassen, hur de ska utmana eleverna på rätt nivå samt att inte missa någon elev. De menar även att kartläggningen är ett effektivt hjälpmedel för dem att upptäcka elever med svårigheter på ett tidigt plan så att de kan sätta in åtgärder så fort som möjligt utefter varje barns nivå. Samtliga informanter i studien riktar dock kritik mot tidsåtgången som kartläggningen kräver och menar att den tar alldeles för mycket tid att förbereda, genomföra och sammanställa. Flera av informanterna menar att kartläggningen skapar en stress hos dem och de upplever att kartläggningen stjäl tid från annat som de hellre hade lagt sin tid på. Resultatet visar även att det skiljer sig en hel del mellan de olika skolorna när det gäller vilka förutsättningar man har i samband med kartläggningens genomförande. Det gäller allt ifrån hur mycket tid man har att förbereda, genomföra och analysera till vilka resurser som finns att tillgå. Men även kring vilka rutiner som finns och vad som sker efter kartläggningen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)