Språkliga möjligheter. Flerspråkiga elevers upplevelser av delaktighet, stöd och lärande

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka flerspråkiga elever som har bedömts eller bedöms vara i behov av särskilt stöd. Fokus i studien är att få ökad kunskap om flerspråkiga elevers levda erfarenheter av att erhålla stöd, känna delaktighet och möjligheter att uppnå målen i skolan samt vilka förutsättningar som upplevs finnas för detta. Studien utgår från följande frågeställningar: • Hur upplever flerspråkiga elever sig delaktiga i sitt lärande och i sociala sammanhang i skolan? • Vilka förutsättningar upplever flerspråkiga elever att det finns för att känna delaktighet och uppnå målen i skolan? • Vilka erfarenheter har flerspråkiga elever av framgångsfaktorer för lärande? • Vilka erfarenheter har flerspråkiga elever av hinder för lärande? Den fenomenologiska livsvärldsteorin och ansatsen ligger till grund för studien. Livsvärlden är den verklighet som vi lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för given (Bengtsson, 1998, 2013). I den här studien används ansatsen för att ta reda på flerspråkiga elevers unika erfarenheter av skolan då det gäller stöd, lärande och delaktighet. För att ta del av elevers livsvärldar föll valet av metod på intervju. Studien består av intervjuer med tre flerspråkiga elever. Metoden utgörs av den halvstrukturerade livsvärldsintervjun. En intervjuguide låg till grund för intervjuerna där olika frågeområden var sorterade efter centrala teman. Temana visualiserades på ett papper i form av fem olika cirklar som användes som stöd i intervjuerna. Två intervjuer utfördes med vardera elev. Vid insamling och bearbetning av intervjuerna användes hermeneutiken som metod. I hermeneutisk metod är tolkning av mening det centrala. Under hela studien har hänsyn tagits till författarens förförståelse. Resultatet skrevs fram i tre berättelser. Av resultatet framgår att de flerspråkiga eleverna har fört eller för en kamp om att få tillhöra och vara delaktiga i skolan. Eleverna har liknande men även olika erfarenheter och upplevelser av delaktighet, både positiva och negativa. Då elever har känslor av att vara med och påverka sin egen situation i skolan och vilka arbetsformer som fungerar bra för dem, skapas känslor av delaktighet. Detta gäller både delaktighet i beslut som rör dem själva, men även att arbeta med klassgemensamt material eller organisering av undervisning. En förutsättning för lärande anser eleverna vara goda relationer till lärare och klasskamrater, vilket skapar möjligheter för lärande. Här anses en trygg och lugn miljö vara viktig. Resultatet skapar många frågor kring elevernas båda språk och hur de tagits tillvara i undervisningen men även hur och om dessa elever har kartlagts på deras båda språk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)