Kollektiva odlingar i en föränderlig värld. Varför odlar vi tillsammans?- en studie av det kollektiva landsbygdsexemplet; Tillsammansodlingen i Bottna

Sammanfattning: Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ”matmedborgare”. I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust. För att människor ska förändra sin livsstil så behöver omställningsarbetet ta sin utgångspunkt i det ”sinnliga och det synliga.” Relationer behöver skapas mellan människor och deras omgivning för att en fördjupad miljöförståelse ska uppstå. Hållbar utveckling handlar om faktisk omställning utifrån konkreta platser, i människors vardag, i deras lokala boendeområden. Samhällsplaneringen kan antingen underlätta eller motverka de lokala miljöinitiativ som kommer från medborgarna själva. I arbetet argumenteras det för att Planeraren bör ta sin utgångspunkt från periferins perspektiv för att lokalområdet ska stärkas utifrån de livsformer som existerar inom den aktuella landsbygden. Det platsspecifika exemplet utgår från den nystartade kollektivodlingen, Tillsammansodlingen i den bohuslänska kulturbygden Bottna. Syftet med medlemmarnas delaktighet visar sig vara ett engagemang för en hållbar omställning av lokalområdet genom att tillsammans odla bygdens mark och stärka den sociala samverkan på landsbygden. Sammanfattningsvis går det att säga att den kollektiva Tillsammansodlingen ingår i en global framväxande ”ny generations” odlingsrörelse som ifrågasätter långa livsmedelskedjor och uttrycker kritik mot bristen på kontakt med grödornas ursprung. Istället strävar de nya odlingsrörelserna efter bättre produktionsvillkor, ett vidare miljöengagemang, och sammanförande av producent och konsument där ekologisk och social hållbarhet utvecklas utifrån sina unika lokalområden.