Hur kommer rasism till uttryck i skolans värld? : - En systematiskt litteraturstudie av rasism i svenska skolor

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Sammanfattning: Skolan är en arena, där människor med olika bakgrund möts, studerar och utvecklas tillsammans. Samtidigt hävdas det att skolan inte alltid lyckas med uppdraget att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning. Elever från minoritetsgrupper och elever med invandrarbakgrund löper exempelvis högre risk att möta olika former av rasism samt missgynnas under sin skolgång. Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning kartlägga hur rasism kan komma till uttryck i skolan. Utifrån tidigare forskning besvaras följande frågor: Hur kommer rasism till uttryck i skolan? Vem beskrivs som problembärare respektive problemlösare i tidigare forskning? Vilka luckor kan vi identifiera i tidigare forskning om rasism? Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie och utgår från vetenskapliga artiklar och texter från myndigheter och organisationer i civilsamhället. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, där olika sätt att kategorisera rasism används som ett analytiskt ramverk för att granska forskning om rasistiska uttryck i skolan. Resultatet visar att det ofta är svårt att identifiera rasism, då det ofta kommer till uttryck på ett dolt plan. Det råder ofta en okunskap om rasism bland lärare och forskning visar att lärare behöver mer kunskap om olika former av rasism, exempelvis hur och var den kommer till uttryck och vilka konsekvenser rasism kan få för elevers psykiska och fysiska hälsa. Etnocentrism, samt andra normer för hur människor bör vara för att uppfattas som ”normal” eller ”svensk”, är högts närvarande, och skapar ett ”vi” och ett ”dem” tänkande på många skolor. Studierna visar att alla som avviker från ”vithetsnormer” och västerländska värderingar löper ökad risk att utsättas för olika former av rasism. Elever presenteras som problembärare, medan skolan och dess lärare presenteras som problemlösare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)