Manliga vårdnadshavares användning av barnriktat tal i kommunikationen med sina små barn : En explorativ pilotstudie med material insamlat från videoinspelning och Language ENvironment Analysis (LENA)

Sammanfattning: En stor del av den tidiga språkutvecklingen sker i samspel med vuxna, och kommunikationen mellan vårdnadshavare och deras små barn är därför särskilt betydelsefull. Vuxna anpassar ofta sitt sätt att tala till små barn genom att göra anpassningar i de språkliga parametrarna prosodi, segmentell fonologi, syntax, pragmatik och ordförråd. Dessa anpassningar kallas ofta för barnriktat tal (BRT) och har visat sig ha både en kortsiktig såväl som långsiktig positiv inverkan på barns tidiga språkutveckling. Tidigare forskning gällande barns tal- och språkmiljö har främst fokuserat på kommunikationen mellan kvinnliga vårdnadshavare och deras små barn. Det finns därmed ett behov av forskning som undersöker manliga vårdnadshavares kommunikation, särskilt med fokus på kvalitativa aspekter så som användandet av BRT. Inom Ord gör skillnad-projektet på KI utvecklas en ny interventionsmetod, Preventive Education Program for Parents (PEPP). I metoden kartläggs kvantitativa och kvalitativa aspekter av barns tal- och språkmiljö med hjälp av Language ENvironment Analysis (LENA), videoinspelning och ett framtaget PEPP-protokoll. I föreliggande studie undersöktes förekomsten av de parametrar som utgör BRT i manliga vårdnadshavares kommunikation med sina små barn. Mer specifikt undersöktes förekomst eller icke förekomst av parametrarna samt mest respektive minst förekommande parameter. Studien syftade även till att undersöka om PEPP-protokollets nuvarande beskrivningar av parametrarna kan användas för att bedöma förekomst av BRT. I studien deltog 6 manliga vårdnadshavare och deras barn i åldrarna 0 till 12 månader. Material från barnens tal- och språkmiljö samlades in med videoinspelning under en strukturerad leksituation och med LENA under en heldag i hemmiljö. Användandet av BRT analyserades både med hjälp av PEPP-metodens bedömningsprotokoll samt genom en kompletterande uppskattning av mest respektive minst förekommande parameter. Resultaten visade att 5 av 5 parametrar som utgör BRT förekom i samtliga deltagares kommunikation i hemmiljön samt i majoriteten av deltagarnas kommunikation under den strukturerade leksituationen. För hälften av deltagarna noterades parametern pragmatik som mest förekommande parameter och segmentell fonologi som minst förekommande parameter. I studien påtalas brister gällande PEPP-protokollets beskrivningar av parametrarna och författarna presenterar förslag på förbättringsåtgärder.