Jämställdhet och genus i en föränderlig skola : en ideologikritisk analys av läseböcker för undervisning i svenskämnet

Sammanfattning: Det svenska demokratiska samhället strävar ständigt mot att alla människor ska ha lika värde och rättigheter. I såväl lagar som skolans styrdokument framgår det att jämställdhet ska råda och att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Trots detta förmedlas normer och värden genom olika medier, däribland skolans läromedel, som elever möter dagligen. Läseböcker kan därmed förmedla synliga såväl som dolda budskap till eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur genus och jämställdhet gestaltas i läseböcker som används i undervisningen i svenskämnet för årskurs 1-3, med avsikt att senare även kunna jämföra respektive läseboks innehåll i relation till dess samtida läroplan. Den teoretiska grund som används i studien är Hirdmans (2003) genusteori samt Nikolajevas (2017) schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper. I vår analys av läseböcker används ideologikritisk analys som metod för att kunna analysera läseböckernas såväl framskrivna som dolda värderingar. De tre läseböckerna som analyseras är Djurspanarna (Norlin & Södergren 2001), Nyckeln till skatten (Wänblad & Nygård 2013) och Den gåtfulla tavlan (Genar & Sjölin 2021). Studiens resultat visar att läseböckerna över tid blir allt mer jämställda och fria från könsstereotyper. Även om det i den nyaste läseboken finns några exempel på stereotyper är utvecklingen från den äldsta läseboken stor. Läroplanerna följer även samma utveckling, från Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) till Lgr 11 (Skolverket 2011) och Lgr 22 (Skolverket 2022) har det skett en stor utveckling när det kommer till jämställdhets- och genusperspektivet. När läseböckernas innehåll sätts i relation till dess samtida läroplan kan slutsatsen dras att ingen läsebok helt förhåller sig till det som framgår i läroplanen, men att läseböckerna kronologiskt förhåller sig mer och mer till läroplanernas innehåll.