Mediekompetensen i läroboken ”Hur läroböcker i svenska förhåller sig till film och rörlig bild som en del av ett vidgat textbegrepp”

Sammanfattning: Uppsatsen syfte är att granska ett antal läroböcker i svenska för grundskolans senare år, för att där se hur det vidgade textbegreppet – film och rörliga bilder – uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nämner i sitt tillägg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ”medie­kompetens” som en utgångspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas närmare i uppsatsen utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten. Med detta som grund närmar vi oss läroböckerna för att se hur medie­kompe­tensens tre K – den kreativa, den kulturella och den kritiska kompetensen – eftersträvas. Denna undersökning har resulterat i att vi har funnit en oenighet i hur film och rörliga bilder tillgodoses i svenskämnets läroböcker. Vi har funnit att skolan bär på en ”vaccinerande” tradition när det gäller film och rörliga bilder, vilket visar sig i läroböckerna där den kritiska kompetensen tydligast eftersträvas. Den kulturella kompetensen tillgodoses men inte utan en viss västerländsk likriktning. Endast en av de fyra böcker vi undersökt täcker in mediekom­petensens alla tre K. Anledningen till detta skulle kunna handla om kursplanens något vaga definition av det vidgade textbegreppet. Resultaten har även väckt en diskussion om huruvida läroböcker, som traditionellt sett är formaliserande, är rätt forum för lärare och elever att tillägna sig en mediekompetens, vars innehåll till stor del är beroende av elevernas egna erfarenheter.