Barn av bruksandan : En studie om unga vuxnas platskänsla och dess roll i individens föreställningar om framtiden i bruksorten Hagfors.

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013); Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

Sammanfattning:

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män. Samtliga är boende i Hagfors och samtliga går sista året på gymnasiet.    Resultatet visar ett mönster gällande faktorer som samspelar när det kommer till valet att flytta eller stanna. Av våra respondenter uppger samtliga kvinnor att de vill flytta från orten. De är också säkra på att de vill studera vidare. Bland männen säger tre av fyra att de kan tänka sig att stanna kvar. Samtliga betonar idrotten som ett fundament för gemenskap och identitet. I synnerhet hockey- och innebandykulturen framhålls av respondenterna och dess betydelse tycks också vara så pass central att den ses som mer än ett fritidsintresse. Sporten inte bara utövas, den ger också upphov till identiteten. Vidare poängteras det att fenomen som rivalitet är en generationsfråga. En skamsen hållning uttrycks också i förhållande till ”den typiska hagforsingen” som en manifestation av manlighetsnormen.    Slutsatser är att sporten utgör regionens varumärke – i fråga om att marknadsföra orten och som ett led i att stärka såväl social gemenskap som den lokala identiteten. Likväl handlar det om ekonomiska mål och ökad lönsamhet.    De teoretiska huvudmönster vi kan skönja handlar om hur identitetsbegreppet som del i kollektiva värderingar kring platsens förutsättningar kan ge perspektiv på den betydelsefulla roll som länken mellan individ och kultur spelar. Frågan om utbildning kan också förstås med fokus på såväl genusperspektivet som den sociala bakgrundens betydelse.    I diskussionsavsnittet fördjupar vi oss i några av studiens centrala teman vilka bland annat är bruksortens genus, brukets koppling till idrotten och den sociala bakgrundens roll. Därefter följer reflektioner kring resultatet. Avslutningsvis reflekterar vi kring studiens genomförande samt forskarrollens påverkan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)