Från gärningsman till invandrare En kritisk diskursanalys av den svenska kvällspressens porträttering av gärningsmän utifrån etnicitet

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka hur gärningsmän med svensk respektive utländsk bakgrund porträtteras i nyhetsartiklar från kvällspressen under åren 1999–2002 och 2019–2022 utifrån ett fokus på vilka diskurser som inverkar på porträtteringen. Nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Konstruktionen av “vi” och “dom” och andrafiering användes för att skapa en bredare förståelse av medias makt och dess potential att konstruera och reproducera tankemässiga och samhälleliga strukturer. Studien har visat att skillnader i porträtteringen finns bland gärningsmän med svensk och utländsk bakgrund under de valda perioderna. Konstruktionen av “vi” och “dom” återfinns i båda perioderna men under 1999–2002 är de svagare då fokus i huvudsak riktas mot gärningsmän med svensk bakgrund. Detta framkom genom att de svenska gärningsmännen ges större utrymme vid porträtteringen, då läsaren tillhandahölls med mer detaljerad och personlig information om gärningsmannen och gärningen. Under 2019–2022 är konstruktionen av “vi” och “dom” mer tydlig då ett allt större fokus riktas mot etnicitet för gärningsmän med utländsk bakgrund till skillnad från gärningsmän med svensk bakgrund där en neutral och mindre detaljerad porträttering förekom.Studiens resultat stämmer väl överens med vad som framkommit i både tidigare forskning och vad som presenteras om teoretiska perspektiv. Uppsatsen synliggjorde att konstruktionen av gärningsmän av utländsk bakgrund än svensk är anses vara dubbelt avvikande – i första hand porträtterades de som “invandrare” och i andra hand som “gärningsman”.