Välfärd : en analys av BNP och HDI som välfärdsmått

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Ekonomiska institutionen

Sammanfattning:

Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd. Några problem kan vara:"Reducering av verklighetens pluralism och mångfald"; Individernas olika preferenser Olika välfärdsmått är bruttonationalprodukten (BNP), Human Development Index (HDI) och Physical Quality of Life Index (PQLI). Där BNP är rent baserat på produktion medan HDI och PQLI är sammansatta index med olika indikatorer. Min analys går ut på att jämföra 3 i-länder samt 3 u-länder för att urskilja något samband mellan dels tillväxt och HDI. Jag söker också ett svar på hur storleken på de offentliga utgifter påverkar tillväxten samt HDI. Tillväxten har ökat i så väl i-länderna Sverige, USA och Japan som u-länderna Haiti, Bangladesh och Nigeria. HDI har dock minskat i i-länderna men ökat i u- länderna. Min analys visar att Japan är det enda land av de tre observerade i- länderna som har ökat sin offentliga konsumtion. Sverige och USA har minskat sin offentliga konsumtion mellan åren 1987 och 1997.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)