Plaster för framtidens cirkulära ekonomi

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Riksdagen (2020) har beslutat att Sveriges långsiktiga ekonomi ska styras successivt över från dagens konsumtionsekonomi mot en mer hållbar cirkulär ekonomi men ändå tyckts det enligt flera av de källor som har använts att det går alldeles för långsamt med övergången. Europeiska Kommissionen (2015) beskriver den cirkulära ekonomin som “… där värdet av produkter, material och resurser bibehålls i en ekonomi så länge som möjligt och där genereringen av avfall minimeras, som ett viktigt bidrag till EU:s ansträngningar för att utveckla en hållbar, låg koldioxid, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi”. Denna studien syftar till att studera framtida plaster utifrån en cirkulär ekonomi. Studien har tillämpat Rhetorical Structure Theory (RST) för en översiktlig men systematisk litteraturanalys med avsikt av att identifiera och kritiskt utvärdera forskning för att svara på en på förhand formulerad forskningsfråga. Granskningen föregicks därmed av en plan och inkluderar såväl kvalitativ som kvantitativ korpus forskning för att hitta, markera och räkna fall av begreppsanvändning och identifiera samband mellan begrepp, det vill säga de så kallade (s k) koherensrelationerna. En kvalitativ komparativ innehållsanalys mellan korpus har används mellan promemoria, utredningar tillsatta av regeringen och vetenskapliga artiklar. Med utgångspunkt i problembeskrivning är syftet med denna examensuppgift att utveckla kunskaper om plasters möjligheter och plats inom en framtida cirkulär ekonomi på basis av tidigare forskning. Genom en undersökning av existerande forskning är de huvudsakliga frågeställningarna för uppsatsen följande: - Vilka är framtidens plaster? - Har en bionedbrytbar plast en plats i samhället? - Hur ser framtidsutsikterna ut för biobaserade plaster och bionedbrytbara plaster? - Hur ser vårat samhälle ut i framtiden? Vi lämnade det gamla skänka och reparera samhället för ett köp och sälj samhälle och det finns ekonomiska teorier om vad som var de drivande incitamenten till det. Några av de krafter till förändringen/förändringarna var bland annat tillgången till billig arbetskraft, ny byggteknik för fabriker och lager och nya transportnät. På grund av dessa delar kunde man producera med köp och sälj teknologi och utöka mervärde. Nu idag när detta hotas börjar man prova andra produktionsformer. En cirkulär ekonomi med inslag av det gamla skänka och reparera samhället uppnås genom bland annat design där man designer för att öka livslängden för plastprodukter. På grund av den framtida plastens gränsöverskridande krävs det en kombination av nya styrmedel, beteendeförändringar och forskning för att hitta plastens plats i en cirkulär ekonomi. Resultaten bygger på analys av studiens litteraturkorpus vad beträffar information om plastens roll i en cirkulär- och bioekonomiskt samhälle där dess funktion har satts i relation till dess miljönytta och möjlighet till en plats i ett kretsloppssamhälle. Med ett ökat råoljepris och styrmedel i form av skattereduktionen och bidrag för verksamheter som vill blir mer hållbara möjliggörs en framtida cirkulär ekonomi. Genom design kan plastprodukter plockas bort från för ett mer hållbart samhälle. Syftet med rapporten har delvis kunnat beskrivas men på grund av komplexiteten av ämnet har det inte funnits några enkla svar till forskningsfrågorna då de beror på faktorer som går utanför studiens ramar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)