Inget tjafs och bråk!

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Denna fallstudie syftar till att jämföra förutsättningar att bedriva en rastverksamhet som skapar möjligheter för elever att ingå i praktikgemenskaper och allianser. Vi undersöker om synen på rasten som social arena för elever, det pedagogiska uppdraget och förutsättningarna skiljer sig åt mellan skolorna.Vi kommer att utgå från Urban Dahllöfs och Ulf P. Lundgrens (1999) ramfaktorteori och Wengers (2000 refererad i Dahl 2011) sociala teori och begreppen praktikgemenskap och allians. Vi kommer med utgångspunkt i vår teori undersöka hur skolornas ramfaktorer påverkar möjligheterna att bedriva en pedagogisk rastverksamhet som skapar möjligheter för elever att ingå i praktikgemenskaper och allianser på rasten. Som kvalitativ metod valde vi semistrukturerade intervjuer och observationer med fältanteckningar. Intervjuerna genomfördes med åtta intervjupersoner på en skola i Västra Götalandsregionen och en skola i region Skåne. Skolorna är belägna i två skilda socioekonomiska områden. Tidigare forskning, både internationell såväl som nationell har påvisat rastens betydelse för elevers relationsarbete och möjlighet att ingå i praktikgemenskaper och allianser på rasten. Vårt resultat visar att ramfaktorerna är en grundläggande framgångsfaktor för elevernas möjligheter att skapa bärande relationer till varandra och att relationsarbete under rättvisa förhållanden. Vi upplever att det förekommer ett forskningsgap inom området rastverksamhet och anser därför att vår studie bidrar till en ny infallsvinkel av fenomenet då vi belyser skillnader mellan rastverksamheten och dess möjligheter på två olika skolor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)