Influencer marketing: Hur det påverkar unga kvinnor i generation Z

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Medie- och Informationsteknik; Linköpings universitet/Tekniska högskolan

Sammanfattning: I takt med att reklamtröttheten ökar i västvärlden växer sig marknadsföringsstrategin influencer marketing allt starkare. Influencers, vilka i grund och botten är helt vanliga människor, har en stor makt på sina sociala medier med tusentals till miljoner följare. De gör reklamsamarbeten med företag mot pengar och gratis produkter, och i gengäld hjälper de företagen nå ut till enormt stora målgrupper. Utöver betalda samarbeten lägger de ut fina bilder vilka stärker deras varumärken, vilket vanligtvis innebär att framhäva sig själva som snygga, roliga och fina personer med ett fantastiskt och åtråvärt liv. Att influencer marketing är en effektiv form av marknadsföring har nog gått få förunnat, men utöver att påverka konsumenters köpbeteende påverkas konsumenter på ett djupare plan. Givet tidigare forskning som undersöker en något äldre kvinnlig målgrupp valdes unga kvinnor i generation Z som målgrupp för studien. Målgruppen är uppvuxna med sociala medier och är därför intressanta att undersöka. Således är studiens syfte att undersöka hur unga kvinnor i generation Z påverkas av influencer marketing på Instagram. För att svara på syftet har två frågeställningar formulerats. Studien har utförts med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med en urvalsgrupp på unga kvinnor i åldrarna 15-20 år samt med hjälp av bildanalyser av en influencers Instagramflöde, för vilket influencern Bianca Ingrosso valts. Studiens resultat visade att influencers påverkar unga kvinnor i generation Z i deras identitetsskapande och konsumentbeteende, bland annat genom att måla upp påhittade problem vilka de förstärker med ouppnåeliga, perfekta idealbilder samtidigt som de skapar starka relationer till sina följare. Detta gör att målgruppen, trots att de är kritiska till influencers och medvetna om att allt inte är så perfekt som det verkar på Instagram, jämför sig själva -– framförallt sina utseenden och sina liv – och ifrågasätter sin identitet. De konsumerar i hopp om att stärka identiteten samt för att lösa de uppmålade problemen och i försök att uppnå idealbilden. Detta bidrar till stress och press, och i vissa fall psykisk ohälsa. Att tillhöra en grupp är viktigt för målgruppens identitetsskapande och de upplever att Instagram bidrar till en rädsla för utanförskap, samtidigt som dyrkande av influencers och att hålla sig uppdaterade hjälper dem känna grupptillhörighet. De är dock generellt positiva till influencers i aspekten att de bidrar till underhållning och inspiration samt tycker sig se en positiv trend bland vissa influencers att allt inte längre måste vara perfekt, vilket får dem att känna starkare förtroende för dem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)