Kartläggning "Hitta språket" Vad händer sedan?

Sammanfattning: AbstractBergqvist, Jenny och Reuterhäll, Malin, (2020). Kartläggning ”Hitta språket”. Vad händer sen? Speciallärarprogrammet, språk-, läs- och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVår ambition med vårt examensarbete är att få fram uppfattningar om hur arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet “Hitta språket” (Skolverket, 2019) kan bidra till att elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter får stöd och insatser i tid för att främja den kommande läsutvecklingen. Att vara fonologiskt medveten som barn är av största betydelse för att kunna utveckla ett rikt och flytande språk.Syfte och frågeställningarSyftet är att skapa kunskap om elever som befinner sig i riskzonen hittas med hjälp av kartläggningen och i så fall hur. Vidare avser vi att öka kunskapen om vad ett urval lärare i förskoleklass och lärare med specialpedagogisk kompetens anser vara adekvata insatser för dessa elever och om dessa insatser sätts in.•Hur beskriver ett urval av lärare i förskoleklass att resultatet av kartläggningen används för vidare undervisning?•Upplever dessa lärare att elever i riskzonen upptäcks med hjälp av kartläggningsmaterialet och i så fall hur?•Vilka insatser ges på de undersökta skolorna, för elever i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter och av vem?•Vilken roll har läraren med specialpedagogisk kompetens på de undersökta skolorna, i samband med kartläggning?TeoriVår studie belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskij (2001) har inspirerat oss i att lärande sker i samspel mellan människor i olika kontexter. Den proximala utvecklingszonen med hjälp av scaffolding, artefakter och medierande redskap medför elevernas möjligheter till att lyckas (Säljö, 2014). Vi har även i vår studie knutit an till teorier kring läsforskning, där Lundberg, Rydqvist och Strid (2018) belyser vikten av fonologisk medvetenhet och tidiga insatser för att förhindra läs- och skrivsvårigheter.MetodVårt insamlade material bygger på semistrukturerade intervjuer av lärare i förskoleklass samt lärare med specialpedagogisk kompetens. För att stärka tillförlitligheten i vårt arbete och att vår frågeguide stämde väl överens med undersökningens syfte genomförde vi först en pilotundersökning. Intervjuerna vi gjorde på de olika skolorna transkriberades och lyssnades noggrant igenom av oss båda. Därefter bröt vi ner och bearbetade respondenternas svar till mindre enheter och satte in dem i en innehållsanalys.ResultatLärarna uttrycker att kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” är tidskrävande men är ändå ett bra underlag för vidare undervisning. Trots att kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” anses vara översiktligt kan det ändå visa indikationer på var individuella djupdykningar och insatser behöver göras. Lärarna anser att elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter identifieras även utan kartläggningsmaterialet ”Hitta språket”. Insatserna som huvudsakligen görs för elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter på skolorna är främst inom den ordinarie undervisningen med ledning och stimulans. Det förekommer även några få individuella insatser med stöd av lärare med specialpedagogisk kompetens. Nivågrupperingar är vanligt förekommande på skolorna för att möta eleverna där de är i sin utveckling, det vill säga, i deras proximala utvecklingszon. Lärarna med specialpedagogisk kompetens finns framför allt med som en handledande funktion i arbetet och deras koppling till förskoleklassen har blivit tydligare sedan både förskoleklassen och kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” blivit obligatoriskt. Specialpedagogiska implikationerDet visar sig att det inte tillhör självklarheten att förskoleklassen har lärare med specialpedagogisk kompetens knuten till sig. Vi som speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling kommer att ha en viktig och betydande roll för att följa eleverna efter vad deras resultat i kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” visar. Det är viktigt att sätta in åtgärder tidigt för att stötta elever som befinner sig i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Vi tror att lärarna ute på skolorna vill att alla elever ska få samma chans att lyckas i skolan men vi vet samtidigt att elever har väldigt olika förutsättningar. Då är det alla lärare men särskilt lärare med specialpedagogisk kompetens som ska stödja dessa elever ur ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2016). Samtidigt finns det de som menar att man inte ska kartlägga och stämpla eleverna för tidigt utan låta dem växa i sin egen takt. Svenska skolans undervisning ska dessutom vara inkluderande och här kan det bli motsättningar om vi ser hur Finland gör, som tidigt ger stödinsatser exkluderande för att de ska få bättre förutsättningar i sin vidare utbildning (Takala, 2009).