Körsångens sociala påverkan – en kvalitativ studie utifrån symbolisk interaktionism

Sammanfattning: Nästan en halv miljon människor i Sverige sjunger i någon slags kör. Den här studien syftar till att med hjälp av George Herbert Meads teori om ​symbolisk interaktionism​ skapa förståelse för vilka sociala motiv och processer som leder fram till att man vill sjunga i kör och hur körmedlemmar påverkas och förändras av att ingå i ett körsammanhang, utifrån de förväntningar de har på sig själva och från andra. Studiens teoretiska utgångspunkt är centrala begrepp inom symbolisk interaktionism. Genom kvalitativa intervjuer har empiriskt material samlats in och analyserats med hjälp av dessa begrepp samt hänvisningar till tidigare sociologisk relevant forskning på ämnet körsång. Slutsatser som dras är att körmedlemmar vanligen genomgått så kallade ​internaliseringsprocesser​ där de med hjälp av ​signifikanta andra​ lärt sig att uppfatta körsammanhanget som meningsfullt. Att sjunga i kör är för många en lustfylld aktivitet där körmedlemmarna frivilligt och ​reflexivt​ anpassar sig efter specifika förhållningssätt och signifikanta symboler.​ Körmedlemskapet är därmed en möjlighet att både utveckla och utforska nya sidor hos sig själv.