Spelar ursprung någon roll? : En kvantitativ innehållsanalys om hur svensk media porträtterar olika grupper av flyktingar

Sammanfattning: Denna studie har som mål att undersöka hur svenska mediers gestaltning av flyktingar skiljer sig åt beroende på deras ursprung. Studien genomförs för att undersöka hur svensk media gestaltar flyktingar från 2015 jämfört med flyktingar 2022. Forskningsområdet att jämföra olika grupper av flyktingar har inte genomförts i så stor utsträckning och framför allt inte jämförelse med Ukraina eftersom krisen fortfarande är pågående. Tidigare studier har poängterat att geografiska skillnader förekommer och att flyktingar gestaltas på olika sätt i medierapporteringen, vilket skapar en hierarki av offer där vissa flyktinggrupper framställs som viktigare att prioritera i det mottagande landet. Däremot har det inte studerats om svensk media gestaltar flyktingar på samma sätt oavsett bakgrund. Medierapporteringen från Dagens Nyheter och Aftonbladet kommer att studeras under två olika perioder när flyktingvågen var som störst under respektive år. Med ett urval på 140 artiklar, 70 artiklar från respektive flyktingkris kommer en kvantitativ innehållsanalys att genomföras. Resultatet visar att under flyktingkrisen 2015 är gestaltningarna belastning och säkerhetshot mest förekommande, dels genom att media rapporterar mer om striktare politiska åtgärder för att begränsa inströmningen av flyktingar, dels för att rapporteringen av flyktingar som en bidragande faktor till ökad brottslighet var synlig under 2015. Dessa gestaltningar pekar på en problematisk synvinkel av flyktingsituationen 2015. Under 2022 var det däremot den humanitära gestaltningen som var mest framträdande. Majoriteten av artiklarna uppmärksammade flyktingars utsatthet och att de var i behov av hjälp samt att människorna i det mottagande landet var villiga att hjälpa. Medierapporteringen lyfte också den politiska debatten att regelverket måste ändras till flyktingarnas fördel. Resultatet visar på att det finns en skillnad i medias rapportering av flyktingar beroende på deras etniska bakgrund. Resultatet kopplat till vi och dem visar att medierapporteringen av flyktingar från 2022 är mer inkluderade och neutrala i det svenska samhället än flyktingar från 2015 som var mer exkluderade. Att Sverige och andra europeiska länder har en större acceptans mot mottagandet av ukrainska flyktingar visar på att Europas gränser har förändrats och länder förenas i en kamp för gemensamma värderingar.