Den sociala dimensionn i trafikstrategiskt arbete : Hur kan trafikstrategier bidra till ett socialt hållbart samhälle?

Sammanfattning: Trafikplanering har stor och direkt påverkan på människan och därmed den sociala dimensionen. Trots den mänskliga faktorn har de sociala faktorerna hamnat i bakgrunden då det inom trafikplanering traditionellt, främst fokuserats på de ekonomiska och tekniska delarna. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur Norrköpings kommun och Malmö stads trafikstrategier förhåller sig till social hållbarhet och att föra en diskussion kring begreppet social hållbarhets definition. Studien utgår från en dokumentanalys av respektive kommuns trafikstrategi och policydokument som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från kommunernas infrastruktur- och mobilitetsenheter. Studien genomför en kartläggning av det befintliga forskningsfältet kring social hållbarhet som begrepp, men även inom samhällsplanering och trafikplanering. Slutsatsen visar att det i en trafikstrategisk kontext, kan finnas behov av att bryta ner och definiera social hållbarhet till mindre konkreta faktorer. Detta för att enklare och tydligare kunna diskutera hur trafikstrategierna ska främja den sociala hållbarheten. Studien visar även att social hållbarhet i respektive kommuns trafikstrategi främst kretsar kring att skapa rättvisa, och att tillgänglighet därför blir en grundläggande faktor. Därför fokuserar åtgärderna främst på gång-, cykel- och kollektivtrafik samt olika metoder för kartläggning av barriärer, fysiska och sociala