Förstelärarnas yrkesroll kontra specialpedagogernas och speciallärarnas

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractGrevskog, Izabella (2018). Förstelärarnas yrkesroll kontra specialpedagogernas och speciallärarnas. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI dagsläget talas och skrivs det mycket om förstelärarens vara eller icke vara samt tvetydigheten kring specialpedagogernas och speciallärarnas olika roller, vilket gör ämnesområdet högaktuellt. Genom en jämförelse mellan de olika yrkesrollerna utifrån olika policydokument samt en inblick i deras arbete ute på skolorna utifrån intervjuer, vill jag kunna ge ett bidrag och djupare förståelse till denna diskussion.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur förstelärares, speciallärares och specialpedagogers yrkesroller är utformade på två skolor i en kommun jämfört med olika uppdragsbeskrivningar och policydokument. Jag vill även ta reda på om det finns ett samarbete mellan yrkesrollerna och hur detta samarbete fungerar. Jag har valt att använda mig av följande fyra övergripande frågeställningar:• Vilka skillnader och likheter finns det mellan specialpedagogens, speciallärarens och förstelärarens uppdragsbeskrivningar enligt policydokument?• Vilka huvudsakliga funktioner har de tre yrkesrollerna ute på skolorna utifrån intervjuerna?• Samarbetar de olika yrkesrollerna eller uppstår kompetensträngsel enligt informanterna?• Vilka likheter och skillnader kan rektorerna se mellan de olika yrkesrollerna?TeoriMin studie har sin teoretiska utgångspunkt i speciallärarnas och specialpedagogernas examensförordningar samt förstelärarnas uppdragsbeskrivingar. Dessa policydokument är till hjälp för att kunna göra en jämförelse mellan teori och praktik gällande de olika yrkesrollerna, men även för att kunna göra en jämförelse mellan yrkesrollerna, vilket är mitt huvudsakliga syfte. Jag utgår även från systemteorins uppdelning i organisation- grupp- och individnivå, för att få en tydligare översikt över hur de tre olika yrkesrollerna arbetar ute på skolorna.MetodI min studie har jag valt att använda mig av en kvalitiativ ansats och ett induktivt synsätt genom att använda intervjuer som utgångspunkt för arbetet. Jag har intervjuat två speciallärare, två specialpedagoger, två förstelärare och två rektorer på två olika skolor inom en och samma kommun, vilket har resulterat i fyra olika yrkesroller på varje skola. På så sätt har jag kunnat få olika synvinklar från olika professioner. Då jag valt att genomföra studien i en enda kom-mun går det inte att påstå att studien är generaliserbar. På Skolverkets, Regeringens, Utbildningsdepartementets och Malmö universitets hemsidor har jag fått tag på olika föreskrifter, propositioner och förordningar som varit viktiga för mitt arbete. Lokala uppdragsbeskrivningar har också varit viktiga utgångspunkter för studiens resultat.ResultatStudien visar att avsaknaden att statligt styrda uppdragsbeskrivningar leder till att specialpedagogernas, speciallärarnas och förstelärarnas yrkesroller blir tolkningsbara för skolhuvudmän och rektorer och därmed ser olika ut beroende på arbetsplats. Genom en jämförelse med specialpedagogernas och speciallärarnas examensförordningar och deras uppdrag i arbetslivet kan man se att deras kompetenser och förmågor inte till fullo tas tillvara ute på skolorna. Förstelärarnas uppdrag sträcker sig däremot över samtliga tre systemteoretiska nivåer: organisation, grupp och individ, vilket gör att de har svårt för att hinna med både sin vanliga lärartjänst och de uppdrag som de får som förstelärare. Resultatet visar även att det inte förekommer kompetensträngsel mellan de tre yrkesrollerna på de skolor som ingår i min studie, trots att många kompetenser och uppdrag sammanfaller vid en jämförelse mellan de olika policy-dokumenten. Detta beror till största del på rektorernas syn och kunskap vad gäller yrkesrollernas olika funktioner.SlutsatserMina slutsatser är att specialpedagoger och speciallärare måste få sina yrkesroller förankrade i statligt styrda dokument, för att få det mandat de behöver och kunna utöva det yrke som de är utbildade till. Båda yrkesrollerna måste även få stöd i Skollagen (2010:800), vilket de inte har idag. När det gäller förstelärarreformen måste denna ses över utifrån den utredning gällande karriärsstegsreformen som Regeringen genomfört under år 2017. De brister som framkommer måste åtgärdas, för att få till en fungerande reform och för att kunna ge förstelärarna en dräglig arbetssituation. Regeringen måste även se till att nytillsatta yrkesroller inte krockar med redan befintliga ute på skolorna.