Matematik i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP)

Sammanfattning: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare beskriver relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses leken ha stor betydelse för barns lärande. Givet matematikens utökade plats i förskolans verksamhet och det positiva förhållandet mellan barns lek och lärande får förskolläraren stor betydelse. Frågeställningarna rör vilken matematik barnen kan lära sig i leken, den egna rollen i leken med avseende på lärande i matematik och pedagogiska utmaningar med att använda barns lek för att stimulera deras lärande i matematik. Vi har utfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultaten visar att förskolläraren behöver vara öppen för att se matematiken i barns lek. Fri och styrd lek behövs då det ena ger förutsättning för det andra gällande barns matematiklärande. Förskolläraren kan direkt påverka inramningen av leken och skapa ett möte mellan sin och barnens förväntan på lärandet. Förskollärarens uppmuntran samt lagom svåra frågor och utmaningar utefter barnets förkunskaper spelar roll, där förskollärarens närvaro och engagemang är viktiga faktorer. Även behöver läraren ge barnen chans att lösa matematiska problem i verkliga situationer och ge tid till eget utforskande. Läroplanen anses vara en positivt bidragande ramfaktor. Barnens intresse ses som en nyckel in i läroplanen. Leken ses som ett sätt att få med sig barnen i ett matematiklärande. Förskolläraren behöver ta vara på barnens drivkraft och vända den till att lära matematik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)