Traditionell ekologisk kunskap och skyddet av biologisk mångfald i Arktis

Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka förhållandet mellan bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald inom Arktis och det internationellrättsliga beaktandet av den redan befintliga kunskapen om detta arbete som finns bevarad hos områdets urfolk. På det internationellrättsliga området finns internationella miljöavtal som utgår från att denna kunskap bör och skall bevaras och tas till vara. Det historiska fokuset på konservering snarare än hållbart nyttjande har visat sig slå hårt mot urfolkens traditionella leverne, medan hållbart nyttjande som strategi ligger mer i linje med detta. Arktiska rådet är sin status som soft law organisation till trots den främsta aktören för att sätta tonen för normbyggandet i regionen och dess internationellt sett unika sammansättning och sin tydliga inkludering av urfolk ligger i framkant. Genom Arktiska rådet har de arktiska staterna en stor möjlighet att utveckla skyddet av den biologiska mångfalden i enlighet med sina åtaganden i Konventionen om biologisk mångfald. Diskussioner förs även om det ökande inflytandet av urfolkens traditionella ekologiska kunskap innebär en utveckling av förståelsen av hållbar utveckling som sådant.